Du nya sköna elvärld
 |
Lägre elkostnader för konsumenten, jämnare produktion för energiföretagen och mindre koldioxidutsläpp för miljön. Framtidens smarta elnät gör livet lite bättre och enklare för alla – tack vare intelligenta it-lösningar. |
Text: Johan Rapp Illustration: Jennie Arvenäs
|
Inblick nr 1 2011
|
Du vaknar till. Klockan är tre på natten. Det är tyst och mörkt. Du går till köket. Ska precis öppna kylskåpsdörren och bre en nattmacka när, helt oväntat, diskmaskinen startar.
– Vad ända in i…? Vem?
Men så kommer du på vem som tryckte på startknappen: elbolaget. Elbolaget sätter på familjens tvättmaskin och diskmaskin under natten när elpriserna är som lägst. Det ingår i ditt elavtal, som du valt. För dig betyder det lägre elkostnader. För elbolaget betyder det jämnare belastning på näten över dygnet.
Så är det tänkt att bli om några år. Förutsättningen är så kallade smarta nät, som gör det möjligt för elleverantören att styra förbrukningen hos kunderna och för kunderna att se sin elförbrukning timme för timme. Sådana nät är under uppbyggnad.
– Ett smart nät svarar på elkundens behov. Smartare nät leder också till minskad total resursförbrukning och det är hit vi vill nå. Det är en evolution på gång, säger Lina Bertling, professor i uthålliga elkraftssystem på Chalmers.
Intelligenshöjaren är it och ny teknik, som gör det möjligt att utnyttja stora delar av de befintliga näten effektivare och till nya saker.
– Vi måste bli mer energieffektiva för att få bättre marginaler. Det betyder inte att vi ska sitta i säck och aska framför en lägereld, som bilden ibland målas upp. Själva idén är bibehållen livskvalitet med lägre förbrukning, säger Anders Wallin, ansvarig för Utilities på Logica.
Logica är en av de största leverantörerna av systemstöd för energimarknaden i Norden. Det gäller allt från it-infrastruktur till displayer för privatbostaden.
El är för många två hål i väggen och en räkning som bygger på tidigare förbrukning. I den nya elvärlden ser du direkt hur förbrukningen påverkas när du ersätter dina glödlampor med led-lampor. Du får fram exakta kostnadsförändringar och trendkurvor över ditt arbete med energieffektivisering över en längre tid.
– Det ökar motivationen för oss som individer att påverka vår förbrukning. Många kunder kräver numera denna möjlighet av sina elbolag, säger Anders Wallin.
Parallellt med utbyggnaden av smarta nät arbetar de nordiska energiministrarna för att det 2015 ska finnas en nordisk slutkundsmarknad för el. Det ska inte spela någon roll var i Norden du köper din el. Målsättningen är ökad konkurrens, att en större marknad drar till sig nya aktörer och ett stort steg mot en ännu större, europeisk slutkundsmarknad 2020.
Även här är it och ny teknik möjliggörare. Elkraft ska transporteras över stora avstånd och till rimliga kostnader och med exakta mätangivelser. Nya betalmodeller ska tas fram, som bland annat avspeglar reella kostnader med tanke på avstånd.
Peter Sigenstam, utvecklingsstrateg på energibolaget E.ON, säger att en nordisk slutkundsmarknad ”ger oss en större marknad att agera på”, men ett hinder är fortfarande att det saknas standarder. Lösningarna får inte vara brokiga och isolerade.
– Vi behöver standarder för att veta vad vi ska investera i och för att teknik ska kunna industrialiseras, säger han.
Efter två smällkalla vintrar med skyhöga elpriser kopplat till en stigande oro för hur energiproduktionen påskyndar växthuseffekten är intresset för framtidens el stort hos allmänheten.
Finns lösningarna i smarta nät och allt större marknader? Ett av problemen är topparna i förbrukningen. Det saknas marginaler. Som när det är kallt och när vi kommer hem från jobbet klockan 18 och samtidigt sätter på våra spisar, tvättmaskiner, värmepumpar och (i framtiden) elbilar på laddning.
Smarta nät minskar topparna och jämnar ut förbrukningen genom att med olika betalmodeller styra kundernas beteende.
– Några timmars senareläggning av förbrukningen gånger 100 000 hem kan vara vad som krävs för att slippa köpa dyr el på spotmarknaden, säger Anders Wallin.
Jämför med trafikstockningar. Istället för att bygga stora motorvägar för att klara topparna jämnar man ut trafikströmmen på befintliga vägar.
– Det gäller att hitta system där kunder kan hjälpa till att jämna ut. Det är en stor utmaning, inte minst för en systemleverantör. Och man ska enkelt kunna avräkna och fakturera dessa mer komplexa kundprofiler, säger Magnus Sjövik, marknadschef på Lunds Energi.
En annan positiv utveckling är att lokalt egenproducerad el höjer tillgången, vilket har en dämpande effekt på priset. EU driver på med regelverk och bidrag.
– I Centraleuropa betalar det sig mycket snabbt att sätta solceller på taket. I Sverige finns elcertifikat för att uppmuntra byggande av vindkraft, säger Lars Nordström, universitetslektor och specialist på smarta nät.
USA har sedan 2008 satsat stort på nät som klarar att av ta emot alternativ och småskalig elproduktion, till och med miniproduktion. Ett exempel är en man i Santa Monica i Kalifornien som har en solpanel på taket som genererar 3 kWh. Han köper el på natten för 10 cent/kWh och säljer tillbaka dagtid för 40 cent/kWh. Under fyra år har det betalat både för hans elbil och för husets elförbrukning, säger han.
En nordisk slutkundsmarknad ger stordriftsfördelar men konkurrensen ger inte någon dramatisk priseffekt, säger Lars Nordström.
– Elhandlare har ganska små marginaler. De är trängda mellan konsumenter och producenter.
Han hoppas att nätbolagen ska öppna upp för Apple, Electrolux och andra konsumentbolag för utveckling av applikationer kopplade till de smarta näten. Då kan det verkligen ta fart.
– El kan låta tråkigt, säger Anders Wallin, men branschen är oerhört spännande. Energibolagen kan ta ledningen i att hjälpa oss att ställa om till ett hållbart samhälle.
Hur gick det med nattmackan? Du blev distraherad av diskmaskinen som startade, men bara lite. Snart är du helt van vid att dina maskiner automatiskt stängs av och på för att anpassa sig till energislag och energipriser. Det är framtiden.
