Målet för Lappland Goldminers är att utveckla en lönsam gruvverksamhet med processanläggningar på Guldlinjen i södra Lappland i Sverige och Pahtavaara- och Haveri-områdena i Finland. De ska försörjas av malm från egna guldgruvor. Den finska verksamheten går sedan en tid i skarp drift. För Ersmarksberget i Sverige har företaget startat produktionen i början av mars. I Fäboliden har bolaget ett färdigt miljötillstånd som innebär att projektet är färdigt att startas när finansieringen avklarats. På Lappland Goldminers räknar man med att verksamheten i Finland ska producera 900-1 000 kilo guld per år. Lika mycket förväntas den svenska verksamheten producera från det andra kvartalet i år.

För att kunna driva den nya verksamheten som producerande gruvföretag har Lappland Goldminers implementerat Microsoft Dynamics NAV som affärssystem.

– Det kommer inte bara att effektivisera administrationen och förbättra den finansiella rapporteringen, utan blir även en förutsättning för att uppföljning av gruvdriften ska kunna vara framgångsrik, säger Torbjörn Hansson, ekonomichef på Lappland Goldminers.

Affärssystemet innehåller kraftfulla analysverktyg som kan hjälpa företaget att förbättra beslutsfattandet på flera områden. Ett av dem är själva produktionen. I varje ton malm som tas upp ur gruvorna finns det bara några gram guld. Vid ett bestämt guldpris och ett givet kostnadsläge finns det en gräns – uttryckt i gram guld per ton malm – för när det är lönsamt att producera, som kallas cut-off.

– För närvarande är guldpriset högt och tenderar att fortsätta uppåt, säger Torbjörn Hansson.

Då flyttas cut-off-gränsen nedåt. När guldpriset tidigare var lägre var det inte lönsamt att producera om mängden guld i ett ton malm vägde exempelvis mindre än 1 gram. Men när priset sedan har gått upp kan produktionen vara lönsam vid till exempel 0,5 eller 0,6 gram guld per ton, beroende på intäkts- och kostnadsläge.

I dag kostar 1 kilo guld cirka 280 000 kronor. För ett år sedan låg kilopriset på 190 000 kronor. Trenden uppåt kan förväntas hålla i sig så länge den ekonomiska krisen och lågkonjunkturen inte ser ut att bottna. För ett guldgruvebolag kan krisen därför vara positiv.

– Men cut-off-nivån påverkas också av kostnaderna för produktionen, säger Torbjörn Hansson. Därför är det oerhört viktigt att veta hur stora de är. Sådana rapporter är enkla att ta fram med affärssystemets analysverktyg. Det går att analysera fem olika kombinationer av kostnader och intäkter: på projektnivå, på kontonivå, per kostnadsställe, per kostnadsslag och per leverantör Möjligheten finns också att utöka analyserna på flera dimensioner.

När Lappland Goldminers tidigare enbart var ett prospekteringsföretag var all administration och IT utlagd på externa partners. Då kom Torbjörn Hansson till företaget som dess ekonomichef och föreslog att Microsoft Dynamics NAV skulle implementeras som företagets affärssystem.

– Det är lätt att integrera med andra system. Ju mer integrerade verksamhetssystemen är, desto mindre tidskrävande blir arbetet med uppföljning och rapportering. Eftersom alla uppgifter från produktionen, faktureringen och redovisningen kommer att registreras i systemet kan vi få fram alla möjliga typer av rapporter med automatik, beroende av beslutsbehovet.

– Vi har operativa verksamheter på fyra olika platser, med totalt över 100 personer. Men på administrationen behöver vi bara fem personer tack vare affärssystemet. Normalt skulle det behövas ytterligare två eller tre personer.

I dag använder företaget inköps-, försäljnings och redovisningsmodulerna med analysmodul. Nästa steg är att göra systemet till en plattform för projektplanering inför den fortsatta uppbyggnaden av gruvanläggningarna och gruvdriften. Därefter införs systemstödet direkt för gruvdriften.

Relaterade länkar

• Enterprise Resource Planning
• Microsoft
• Microsoft Dynamics
• Microsoft ERP